A little touch of me is all you need

Här sitter jag i min ensamhet.
Snart ska jag gå ner och ta bussen i stan.
Ska hem till min älskling och ge hans försenade presenter.
Hoppas han blir glad.
Men jag vet inte, det är så svårt med sånt.

Alla lådor är packade hemma.
Vill hitta ett hem nu.
Men undra om det blir så bra som jag hoppas?
Jag hatar att hoppas och sedan inte få något.
Det får inte bli så denna gången.




//J

Klockan är 10.00 och här sitter jag.
Älsklingen ligger och sover gott i sängen.
Kunde inte sova pga den trånga sängen.
Så jag gick upp.
Idag är det städ time som gäller.
Nu ska det fanimig skina klart, hihi.

Ni ska bara veta vad som hände igår när vi satt och kollade på tv.
Vi satt och kollade på Mord i sinnet.
En bra kriminal/deckar serie men lite udda också.
Men iaf, jag och Timmy satt i soffan och Marita satt i fåtöljen.
Alla fjärkontroller låg på bordet och ingen kunde ha nått dem.
Helt plötsligt byter tv:n till kanal 3.
Det var lite creepy alltså.
Inte nog med att det handlar om mord och psykiska människor i serien,
tv:n byter också kanal av sig själv.
Jaja, vi funderade över det en stund men släppte det sen.
Vi orkade inte klura mer på det.

Idag ska vi till landvetter igen för att hämta Ludde.
Och idag är det rätt dag.
Det blir iaf bra körningen för mig =).
Btw han vann 3000 pund i England.
För han och hans crew kom tre i tävligen.
Ibland önskar jag också att jag bara kunde vinna lite pengar.


//J

Idag är det ännu en perfekt höstdag.
Därför har jag varit ute, eller rättare sagt gick jag ner till knalleland och sedan shoppade.
Man kan ju faktiskt säga att man är ute då.
Man går ju mellan alla affärer?

Jaa igår var jag i Göteborg och skulle shoppa, men hittade inte så mycket.
Och det jag hittade lämnade jag tillbaka för att det antigen var för stort eller för att det inte var tillräckligt långt att bara ha leggnings under.
Då tänker ni säkert varför jag inte provade det i affären?
Jo det ska jag förklara för er mina kära läsare.
Det var alldeles för mycket folk och trånga affärer och
man orkar inte stå i provhyttskön (är det ens ett ord?) i hundra år,
därför tänkte  jag kan att jag köpa det och om det inte är bra kan jag lämna tillbaka det i Borås .
Visst är jag smart?
Och så sant som det var så var det fel på allt jag hade köpt utom två plagg.
Så det första jag gjorde när jag kom ner till knalle idag var att lämna tillbaka det jag inte ville ha.
Sedan började shoppingen i Borås.
Denna gången mer lyckat.
Först gick jag och mamma till intersport för att köpa skor till mig (träningsskor).
Jag hittade två stycken =)

Nu har jag vaknat efter en ganska sömnlös natt i soffan.
Jag vågade nämligen inte sova i mitt rum då jaag igår troligtvis såg en stor spindel.
Det var riktigt läskigt.
Jag skuttade ut ur mitt rum och fick med mig mobilen.
Jag hade tänkt att ringa Timmy, men Sussie sov i pappas säng så hon och jag gick på spindeljakt.
Men vi hittade inget.
Så Sussie antog att jag hade sett i syne.
Men jag vet faktiskt inte.
Så nu vågar jag inte gå in i mitt rum.
Timmy skulle ha kommit förbi efter jobbet men han är hemma sjuk idag igen.
Så jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig in i mitt rum
Jag är rädd.
Jag verkligen hatar spindlar.

Men jag funderar ändå på att rusa in i mitt rum och hämta sakerna, för jag måste ju ha dem.
Jag kommer inte våga sova där i natt heller.
ååå vad jag hatar småkryp.

Undra vad jag ska göra idag?



//J

Nu har äntligen ögonblicket kommit.
Ni ska få se min nya frisyr.
Ursäkta att ni har fått vänta,
men hade tänkt göra det tidigare idag,
men lite andra saker kom upp istället.
Såå jag har iaf väldigt kort hår nu och jag trivs bra i det =)

Soo here you go...

God morgon kära läsare!
Jag måste direkt säga att jag inte hunnit ta kort på mina nya frisyr.
Eftersom vi fortfarande befinner oss mitt i morgonen i Borås.
Och plus att jag inte hunnit sminka mig.
För inget kort utan smink.
Så är det bara.

Jag hatar världen just nu.
Det finns verkligen inga jobb just nu.
Jag blir arg på allt och alla.
Jag vill bara få ett jobb, helst vill jag jobba som personlig assistent.
Men jag har ingen utbildning och det är ju inte alla som kräver det.
Men det är svårt.
Jag vill ju att det ska vara lätt.
Men har iaf sökt ett personlig assistent jobb idag.
Och det fanns två butiksjobb men bara timanstälning och jag vill inte ha det.
Jag vill ha hel/deltid. (Helst heltid)
Men vad ska man göra?
Vi är ju inne i en period där arbetslösheten ökar, det känns förjävligt.
För jag har utbildning, jag har gymnasieutbildning och jag får inget.
Det finns människor som inte har någon utbildning alls och dem får jobb.
Jag vill också ha jobb.
Det är orättvist.
Jag vet jag låter helt egoistisk.
Men någon gång måste man väl vara det?

Jag har tvättid kl 12.00.
Det ska väl inte bli dagens roligaste aktivitet.
Sen ska jag kanske åka och hälsa på sjuklingen.
Och förhoppningsvis övningsköra.
Har ju uppkörning snart.




//J

Den perfekta höstdagen hade anlänt till Borås idag.
Eller egentligen var det lite för varmt för en höstdag men den var vacker som en höstdag.
Jag älskar verkligen hösten med dess olika färger och löv som yrar omkring.
Jag skllue göra allt för att få ha höst ända tills våren kom.
Bara skippa vinter liksom.


Dagen har bestått av att kolla på one tree hill och gossip girl.
Sedan bar det av till stan för att inhandla mat till min sjuka älskling.
Hem till honom och lagade mat, slutade med att jag lagade mat till hans kompis också.
Det var mysigt, vi satt i soffan och åt varm kyckling/ädelost soppa.
Riktig god faktiskt.
Efter ett tag hos min älskling bar det av till stan för klippning och färgning av mitt hår.
Gud vad skönt det kändes att färga det igen.
Klippte mig mycket och nu har jag kort hår. (Bild kommer imon, förhoppningsvis).
Efter detta gick jag hem till mamma lite för att umgås med min kära syster yster.
Vi kollat på vem kan slå philip och fredrik och skrattade åt gammla bilder vi kollade på på datorn.
Det var kul, men kan inte fatta hur jag såg ut för några år sedan, skäms verkligen, haha.

Nu sitter jag här hemma och försöker bekanta mig med min nya frisyr.
Samt att försöka planera min morgondag.
Imon är det verkligen allvarlet som börjar.
Inga genvägar finns det.
Så jag har bestämt mig för att cykla överallt, eller iaf nästan.
Jag slår ett slag för hälsan och miljön, med start imorgon.
Sedan har jag tvättid imon kl 12, sådär kul, men ett måste.

Nu ska jag kolla på One tree hill...

//J

Idag är dagen då jag på nytt ska börja mitt nya liv.
Jag vet inte hur det kommer gå idag eftersom jag och min älskling firar ett år tillsammans.
Men jag ska nog se till att jag klarar mig finfint =)

Just nu sitter jag och snackar med Vix på msn, jag saknar henner så.
Jag är så himla avundsjuk på henne att hon reser ut i världen, eller rättare sagt till ett annat land
och uppfyller sina drömmar med jag sitter här i skit Borås. Haha.
Men jag är glad för henne skull, men jag kan ju erkänna att jag också hade velat vara i London just nu.
Det är ju en så himla härlig stad, iaf tycker jag så =)

Snart ska jag börja göra iordning mig för att åka ner på stan för lite ärenden.
Men jag orkar verkligen inte hoppa in i duschen och duscha, tråkigt.

//J

Nu är den snart här, dagen då min lilla ängel åker iväg över vattnet till ett annat land.
Det som är positivt är att det är lätt att komma och hälsa på...
Faan nu kommer tårarna, bara att tänka på det gör mig deppig.
Tänkt hur det ska bli när vi verkligen ska ta farväl.
Jag saknar dig redan sötnos, men jag ska snart träffa dig så det kommer kännas lite bättre iaf.
Och imon är bara ett måste att träffa dig...

Jag har börjat mitt nya liv nu, menat...
- Måltider vid fasta tider
- Träning varje dag
- En mjuk variant av GI metoden
- Inga sötsaker

Idag var min första dag, jag hoppas det kommer att funka.
Fast jag måste medge att sötsuget är något man inte kan gå miste om.
Men så är det väl om man vill göra något, det finns alltid hinder i vägen.


//J

Det är roligt hur livet kan vara ibland, man säger en sak och gör en annan.
Jag vet inte riktigt vad jag vill ha ut av det här, eller jo det vet jag.
Men jag vet inte bara hur jag ska säga det utan att det blir konstigt.


Och snart åker vix och jag känner att jag kommer bli så ensam.
Hon förstår mig så bra och jag vill inte att hon ska åka.
Självklart vill jag att hon ska åka och uppleva allt hon drömt om,
men om jag får vara egoistisk vill jag inte att hon åker.
Men visst skulle det bli såhär någon gång i livet, att man skulle gå åt olika håll.
Men nu när det är så nära känns det mer verkligt än någonsin.
Och jag vill inte att det ska bli verkligt, jag vill att tiden på högstadiet fortfarande ska vara här.
Att vi kunde stanna där föralltid, för då hade vi iaf varanda nära.
Jag har så många gånger saknat den gemenskapen man har när man är yngre.
Men sen får man ett annat liv, andra saker att tänka på.
Saker som man då inte såg som något som stod i vägen för den fina vänskap man hade då.
Men jag vet att vi redan har gått vidare sedan en lång tid tillbaka.
Det enda som känns konstigt är att jag står och trampar på samma gamla vanliga ställe som alltid.
Det är svårt att se alla andra förändra och gå vidare, medan man själv inte vet ett skit vad man ska göra med sitt liv.
Jag beundrar veklingen Vicky som vågar ta klivet att förverkliga sin dröm, att resa till ett annat land och uppleva allt möjligt som hon aldrig skulle kunna göra om hon stannat här i Sverige.

Men som vi alla vet, drömmar är något att hålla fast vid, även om dem är långt borta.

Jag har mycket mer att säga, so i will keep it coming.
//J

Äntligen, har inte bloggat på 4 månader och en vecka.
Det har verkligen hänt en hel del sedan dess.
Men anledning till att jag inte kunnat blogga är att jag inte kom ihåg mitt lösenord,
sedan så försökte jag få ett nytt men det har inte funkat och sen mailade jag supporten och nu kan jag blogga igen.
Okej, det kan ju egentligen inte ha tagit mig 4 månader och 1 vecka, och det är sant.
Jag har egentligen inte suttit framför datorn på länge men nu är jag tillbaka.
Det känns konstigt att vara tillbaka.
Har så mycket jag vill säga, men vet inte om jag orkar.
Men nu har jag iaf uttalat mig om att jag är tillbaka och förhoppningsvis med mer än detta inlägg inom 4 månader.

//Johhy