A little touch of me is all you need

Jepp, då har en ny vecka börjat och jag vill att den ska gå med en himla fart,
inte bara för att helgen kommer utan för att jag ska åka till Spanien :)
Jag längtar verkligen, kommer få träffa alla mina släktingar från spanien och england, ska bli skit kul :D

Jag tänker fortfarande på dig men vill det inte eftersom det får mig bara att bli deppig,
men jag försöker ta mig förbi detta nu och jag hoppas det inte vara för länge, då kommer jag vekligen
inte att stå ut. Jag hoppas att du har det bra, det gör jag verkligen. Men vill bara inte att du glömmer mig för snabbt. Men jag har redan en känsla av att du glömt mig, men jag vet inte eftersom jag vet inte vad du tänker, så det är lite svårt :P Jag saknar verkligen att få ligga jämte dig och krama om din varma kropp, saknar verkligen dina vackra händer som tar på mig, saknar verkligen det gulliga leendet du ger mig som jag aldrig kan motstå att le tillbaka till, saknar verkligen att ha dig runt mig, bara veta att du finns i rummet brevid gör mig lungare, saknar verkligen dina vackra ögon som tittade på mig (även om jag hatade när du kollade på mig sådär som du gjorde, du kollade som om du försökte hitta något fel, men det var inte det du gjorde.) Dina ögon är så himla fina, men ändå så sorgsna som om det gömmer sig något bakom dem som jag inte kan nå in till. Saknar dig så att det gör ont i hela kroppen. men jag har vant mig bättre nu, jag försöker att inte bli lika ledsen när jag tänker på dig, jag försöker slå bort tanken på dig eftersom det gör mig bara svag. Jag vill vara stark och det är det jag försöker även om det inte syns så tydligt, men det är mitt mål.
Men som du sa: "Jag vet att du gråter för mig och det gör mig ledsen" Det är sant, var enda tår jag gråter är för dig, även om det är förgäves så är det ändå för dig. Även om det är helt i onödan att jag gråter dem så gör jag det ändå. Men som sagt man glömmer inte allt så himla lätt, det har jag lärt mig nu, eller rättare sagt jag håller på att lära mig det nu. DU VAR ALLT och jag tror fortfarande du är det även om det inte är VI längre. För den jag tänker på mest varje dag är DU....
Och det du sa att när igen annan fanns där för dig så fanns jag, det var alltid jag som fanns där. Jag finns fortfarande här och om det är något så finns jag här, jag kommer alltid att finnas här. Du vet att jag känner dig så väl, så om det är något så finns jag här.
Jag hatar verkligen när jag drömmer om dig, jag hatar det och vet du varför? För jag vet att jag inte kommer att ha dig vid min sida när jag vaknar upp, jag vet att jag inte kommer att få ge dig en god morgon kyss, jag vet att jag inte kommer få göra kaffe till dig, jag vet att jag inte kommer få sitta och kolla på dig i smyg när du inte ser, jag vet att jag inte kommer få krama dig när jag känner för det.
Men som sagt: DU och ingen annan.



Förlåt till alla som försöker hjälpa mig, som försöker ge mig råd som jag borde föjla men som jag inte alltid gör. Men detta är svårt och det kanske bli ännu svårare när jag väljer mina egna väg att gå, men jag måste lära mig och det gör jag nog bäst om jag går min egen väg för då får jag reda på hur det känns och förmodligen gör jag inte det igen eftersom det känns förjävligt eller något liknande.
Men jag är glada att ni finns här för mig, även om ni är arga på mig. Men jag behöver bara några som står vid min sida och inte blir arga även om jag väljer min egen väg att gå, även om ni tycker det är helt fel.

Men i slutändan vill jag bara inte att någon ska hata mig,
jag gillar inte att vara ogillad.
Men vem gör det egentligen.
Ingen.